Mina vänner som formulerar sig på samma sätt är gravida.
Ljusglimt i mörkret är att min chef i Gislaved ringde igår och gav mig ett par dagar i slutet av september och 2 dagar i oktober. Hon kämpar verkligen för min skull, hon hade tagit upp i ledningsgruppen att jag behövs...men denna jädra finanskris ställer ju så klart till det....
Längtar hit!Ett mirakel har skett! Jag är sugen på att shoppa...och hur ofta händer det?? De som känner mig vet att jag inte kan shoppa, eller kan och kan, jag är iaf värdelös på det. David är väl det enda undantaget, han tycker jämt att jag shoppar trots att jag bara har köpt 1 bikini och ett par jeans under juni,juli och augusti! = 1 plagg var 45e dag!
Den vanliga shoppingtypen (99% av alla tjejer) går direkt till bord och hyllor och letar bland galgar, rea-plagg osv.. Själv går jag in och ställer mig som ett autistiskt barn, tittar runt lite, ser plagg ligga på golvet och ser folk överallt, får panik och går ut.
Panik är väl att ta i men jag orkar inte helt enkelt, tycker inte att det är roligt.
När jag väl hittat ett plagg uppstår nästa problem. När man var mindre sa alltid mamma, "jaha, och vad kan du ha det till" , detta har fastnat hos mig och ofta kommer jag inte på något att kombinera plagget med och det slutar med att jag hänger tillbaka det. Jag har bestämt mig för att sluta tänka på det där med kombination iaf, ett steg mot mer shopping.
Gammal bild, på min/systers garderob i smålandEtt annat problem är att jag de senaste åren har haft mellan 4-5 boende med kläder spridda lite överallt, just nu är jag nere på 2 kan man säga. Har därmed inte haft koll på vilka kläder jag har eller var jag har dem...Har därför hänt att jag hittat en del plagg som jag glömt av, så härlig känsla - något som känns nytt- helt gratis!
Mitt allra största problemet är förmodligen att jag är snål mot mig själv och eftersom 70% av min lön redan har gått till hyran och XBOX så betyder detta att jag måste vänta hur gärna jag än vill....
Kram Gunsan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar