torsdag 12 november 2009

Hur illa kan någon på en buss lukta??

Jobb och jobb, det är vad mina dagar består av. En hel del springa till bussen och vänta på bussen förekommer också. Ganska trött på att åka buss måste jag säga. Det tar mig 30 minuter att komma till jobbet, med bil tar det 10. En sak som också bekymrar mig kan ni läsa om i rubriken, tänk om man hade haft sin egna bil och sluppit alla gubbar som luktar!

Igår följde jag med pappa till gislaved. Han skulle träna judo och jag simma. Synd bara att badhuset hade stängt på onsdagar =( gick hem till svärisarna och åt o tittade på tv.
Innan det var dags att åka hem tittade vi in i gislerinken där davids gamla lag mötte mörrum. När vi kom låg de under med 1-2, i samma veva fick en gsk;spelare 5 minuters utvisning. Inom loppet av drygt 4 minuter gjorde mörrum 3 mål. Sedan gick vi.
När jag stod där fick jag en känsla som jag inte kan beskriva. Jag känner igen den från förr, när david spelade för gsk. Det var när man var relativt nykär och tittade på varenda match. Jag åkte land och rike runt och planerade mitt liv efter dessa matcher. Hemma, borta, onsdag, söndag, ibland fredag. Tåg, buss, bil. Cafeterior, ismaskiner och en evig väntan.

Jag vet hur mycket tid dessa killar lägger ner på hockeyn, och även om mörrum var bättre igår så gör det ont i mig att se laget tappa taget på bara ett par minuter.

De var i samma situation för 2 år sedan, det gick knackigt och de låg bland de sista lagen. Trots detta, åkte jag och de trogna gsk-fansen som sagt runt med och tittade. Ett av de roligaste minnena är från en av de två matcherna som jag såg på, mot just mörrum, i mörrum. Det var en av de ovanliga fredagsmatcherna. Jag tog tåget från malmö och hade tittat ut på eniro hur jag skulle gå för att ta mig till hallen. Planen gick inte som jag tänkt mig eftersom något som på kartan var en väg, i verkligheten inte fanns. Jag gick på känsla men kom fel. Jag gick tillbaka in mot centrum och mötte upp klacken som kom i minibuss från gislaved. Där kom jag nykter och lite trött till en minibuss med 7 st fulla och glada personer med musiken på högsta nivå! Iväg mot hallen och matchen, väl framme fick jag ta hand om de andra, mer eller mindre =)
Historien skulle kunna bli hur lång som helst....roligt hade vi iaf.
Gsk ledde under hela matchen och framåt slutet minns jag hur vi skrek "-Ni kan gå hem nu" till hemmapubliken, (då hade även jag blivit lite rund om fötterna)

Ja, även om det ofta framkom en jobbig känsla förlust efter förlust, så har jag många roliga minnen från gsktiden också!!

Kram Gunsan

1 kommentar:

  1. Vet du vad Gunsan?

    Lite kul att du tänkte på just denna resa du med igår. Stod och pratade med Maggan innan matchen då just denna resa kom på tal. Kan bara hålla med dig om att då hade vi roligt värre och de minnena får man plocka fram nu när det är lite motigt igen.

    //Mårten.

    SvaraRadera