tisdag 4 maj 2010

jöbba

Jag är ensam hemma och jag gillart inte! Bara jag och doggelito. Borde ta en promenad men är fortfarande förfrusen sen jag kom hem från jobbet.

Om 4 veckor börjar jag mitt nya jobb! Räknar dagarna, nästan timmarna. Hur ska jag orka? och hur kommer det att bli då? Jag är kluven men kör på såhär.

Just nu går man på sparlåga känns det som. Jag behövs på jobbet men ändå inte. Ingen som frågar mig om hjälp ändå. Hon den där nya/unga/tysta hon kan säkert inte det jag undrar om ändå. Precis så känns det. Det skadar inte att fråga...

Nu blir det mat sen sängen.

Roligt inlägg va....NOT...det kanske vänder en dag.

Kram Gunsan

1 kommentar:

  1. Hm...tyst är kanske inte det ord jag förknippar dig med :)
    Lycka till med nya jobbet.

    Kram Alex

    SvaraRadera