Lillasyster är här

Fredagen den 13 november, 15 dagar tidigt, valde så lillasyster att komma till världen. Det känns som det var igår men jag inser att det snart är 3 veckor sedan. Tiden bara springer iväg. Hon är väldigt snäll, och tur är det då hon har en trotsig bror till tusen. Här växlas det fort mellan skratt, gråt, skrik, lycka, oro, ilska och kramar. Ibland vill jag bara dra täcket över huvudet men det är bara att kämpa på!

Vi har det rätt kämpigt med matning. Jag blev dålig ett par dagar efter förlossningen och orkade inte amma. Hon vande sig då vid flaska och sedan har amningen varit en kamp. Det är nu de senaste dagarna som det kommit igång igen men hon är inte nöjd med enbart bröstmjölk så jag ger alltid ersättning efteråt. Jag hoppas att mjölken ska komma igång ordentligt så att jag kan helamma, i alla fall ett litet tag. Det funkade så bra med Sune och jag saknar det.

Allt ställdes om väldigt fort när lillasyster kom. Jag skulle arbeta min sista dag fredagen då hon kom. Jag fick således ingen tid alls till omställning, och ja, jag får skylla mig själv men är man plikttrogen så är man. Inte gjorde det saken bättre att det inte fanns någon ersättare på plats. Tråkigt men sant. Nu håller jag på att vänja mig vid att inte gå till jobbet varje dag. Det låter kanske sjukt men jag är så van vid det livet och har svårt att se något annat, trots att jag har varit hemma med Sune. Jag tycker inte att den första tiden är särskilt rolig, även om det går bättre denna gång, man vet liksom vad man har att vänta.

Hon benämns än så länge fortfarande som lillasyster eller bebis. Om en stund kommer min kusin Nicole och mormor och då ska vi prata släktnamn och förhoppningsvis tas ett beslut om namn inom kort. Trodde det skulle vara lättare denna gången men icke! Att inte veta kön har spelat stor roll.

Skriver en berättelse om förlossningen inom kort!

Här är hon
/Soffipropp