Döden

Ofta funderar jag över döden, senast för ett par dagar sedan kom jag på mig själv med att sitta och kolla på olika bloggar där föräldrar, och då oftast mammor skriver om hur deras barn har dött.. sentimental som man är så lägger man en och annan tår. oftast en hel del.
Har aldrig förlorat någon nära, varken vän eller släkting. Visst, jag var ledsen när både morfar dog och när Pär dog i en mopedolycka men inte så hysteriskt ledsen som jag förmodligen skulle bli om någon nära gick bort.
Lika bra det tänkte jag för jag hatar begravningar trots att jag bara varit på en. Men nu har det hänt...
Idag när jag träffade mamma så berättade hon att min simtränare som jag hade i a-gruppen i många år tagit livet av sig. Så nu blir det att gå på begravning iaf. Hur ska det gå, bävar inför detta.

Sibbe 1965-2009 R.I.P

Kram Gunsan