Rebecka Törnqvist

Ni verkar inte ha några önskemål om vad jag ska skriva om och om jag ska vara helt ärlig så är jag inte så sugen heller. Inte just nu.

Just nu lever jag i ett vakuum. Det kan aldrig vara sant. Jag kan inte falla på mållinjen, inte nu. Aldrig.


De timmarna var ett sommarlov
Du vände på alla dygn
och nätterna blev de ljusaste man sett

och inget var fast och förbestämt
och allting fick flyga fritt
och alla fick se att flyga kan vara lätt

Och nu är mitt hjärta så fullt av dig,
du kan inte tro
nu finns det snart ingen väg tillbaka
nu måste du veta

ja, nu är mitt hjärta så fullt av dig
och du får gärna allt du vill ha av mig
men till och med en kung får bestämma sig
nu måste du veta

Och skymtar jag dig bland stadens hus
då blir hela världen lugn
jag lämnade kvar min tvekan på ditt rum

För det är du som har gett mig sommarljus
och vänt på mitt mörka dygn
och jag vill gärna stanna kvar en liten stund

För nu är mitt hjärta så fullt av dig,
du kan inte tro
nu finns det snart ingen väg tillbaka
nu måste du veta

ja, nu är mitt hjärta så fullt av dig
och du får gärna allt du vill av mig
men till och med en kung får bestämma sig
nu måste du veta

Ja nu är mitt hjärta så fullt av dig
och du får inte gå
nu finns det ingen väg tillbaka
nu måste du veta

ja, nu är mitt hjärta så fullt av dig
och du får gärna allt du vill av mig
men till och med en kung får bestämma sig
nu måste du veta.....